Önskan om att ha betydelse.

Slutet av nian närmar sig med en rasande fart.
Var tog dem här 3 åren vägen egentligen?

Om 2 dagar åker jag till Rom på klassresa, är där en vecka och 3 dagar senare slutar vi.
Alla relationer vi byggt upp med våra klasskompisar, alla fina minnen, alla lyckliga ögonblick och alla underbara lärare som har givit oss så mycket inför vår framtid kommer bara försvinna.

Flera i min klass påstår att vi kommer träffas igen och att vi kommer hålla kontakten.
Jag är inte säker på det, alla skaffar nya vänner, nya minnen och nya liv.
Jag kommer försöka hålla kontakt med folk men frågan är om dem orkar med mig.

En tjej i klassen sa igår att hon inte ville bo i samma stuga som mig i Rom eftersom hon tyckte att hon skulle bli som en barnvakt.
Jag har ju mått mycket sämre än såhär, varför reagera sådär nu?

Det var hon som lämnade oss på naturhistoriska, sa att ingen tycker om muntliga redovisningar och jag vet faktiskt inte om hon gör allt för att såra mig.
Ingen vill väll höra att man inte är önskvärd?

Jag blir faktiskt ledsen av att alla behandlar mig som om jag fortfarande "bara är negativ" och "så jävla deppig".

Är jag "bara" deppig, lyssna inte på mig om det inte tillför något i ditt liv.
Är jag ledsen,  låt mig sitta där och böla, det är väll det enda jag gör ändå?
Är jag inte önskvärd, Sluta få mig att tro att jag är det när du kommer att svika mig ändå.
Kan inte bara alla människor som vill såra mig sluta med det?
Det är faktiskt inte så jävla kul som alla tror.
Alla bara klagar på att jag har ett jättedåligt självförtroende men gissa vad?
Dem som säger det är oftast dem som får mig att se ner på mig själv.

Det är ni som är andledningen så sluta klaga.
Hur ska jag kunna påverka hur jag blir behandlad av andra människor?
Jag har ändrat mig själv efter hur andra människor tycker att jag ska vara men ändå är ingen nöjd.

Det går inte att bygga upp ett självförtroende bara sådär.
Det tar väldigt lång tid efter att ha gått igenom så mycket som behöver bearbetas.

Jag börjar verkligen bli trött på människor som ska döma andra hela tiden.
Försvinn, jag är trött på er. :/

Varför finns det inte en enda människa som är lika skruvad som jag är?
Då skulle jag inte känna mig så ensam.