Ja, intagningsproven bara flödar.
Man ska hit och dit, pendla i flera timmar och gå upp tidigt.
Det är det absolut värt.
Jag hade ett intagningsprov till igår på Viktor Rydbergs gymnasium fast på Jarlapplan istället.
Gissa vad?
Det kändes bra faktiskt.
Alla elever var jättetrevliga, de andra sökande var jättesnälla och alla verkade vara som mig, Galna musikintresserade människor.
Dem var helt underbara, skolan var underbar, lärarna var underbara.
Allt kändes perfekt.
Hade jag äntligen hittat någonstans jag får vara mig själv?
Hade jag kommit hem?
Det svåraste är att jag inte vet om jag kommer spendera mina nästa 3 år i den skolan, jag vet inte om jag kommer in.
Kommer jag in får jag starta ett nytt liv och kommer jag inte in känns allt förlorat.
Så är det, sånt är livet.
Fullt av besvikelser, glädje, sorg, kärlek och lycka.
Men utan det så skulle det inte finnas något liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar