Panikånest i skolan.

Dagarna bara passerar.
Jag är 15 år gammal och har sökt till gymnasiet.
Jag är så orolig över att inte komma in eftersom dem jag sökt till har skyhöga intagningspoäng.
Det gör mig väldigt stressad.

Jag blev så jävla stressad i skolan igår så jag började blöda näsblod.
Alla stirrade på mig, jag hade blod över nästan halva ansiktet.
De allra flesta trodde att jag hade blivit slagen.

Ja, vad mer ska jag säga om det? Jag vet inte faktiskt.

Jag hade möte med min mentor och min fosterpappa.
Jag var så himla nervös under hela samtalet.
Jag har bra kontakt med min mentor men jag har inte hunnit få så bra kontakt med min fosterpappa än.
Jag har ju bara bott där i 3 veckor. Så det är ju inte så konstigt.

Tillbaka till ämnet.
Det vi kom fram till var att: Jag ska äta frukost, jag ska gå till skolan, jag ska äta lunch eller i alla fall gå upp till matsalen, jag ska inte skola från svenskalektionerna eftersom läraren stressar skiten ur mig och sen ska jag gå hem.

Så låter det på mina samtal.
En deprimerad femtonåring klarar faktiskt inte så mycket mer än så.

Jag har inte närvarat på svenska/so lektionerna på ca 3-4 veckor. :/

Så ja, Nu måste jag gå till skolan imorgon.
Fan. </3

That's the way my life is right now.