Jättedeppig... igen.. :(

Om 10 dagar måste jag bo hemma.

Det gör mig så oerhört ledsen eftersom jag just nu har världen bästa "familj".
Ibland blir det bara för mycket, i alla fall idag.

Imorgon ska jag shoppa med min lillasyster, Torsdag ska jag ha möte med familjebehandlaren ( ensam, ett riktigt gråt-samtal alltså... ) , Min familj "vill" ha hem mig någon gång snart, jag måste frakta hem massa saker, jag måste ta ett riktigt farväl av min fosterfamilj, jag ska snart börja skolan, jag får ångest eftersom jag inte tror att jag kommer få några vänner för att jag hatar mig själv m.m..

Jag satt och hyperventilerade och grät hysteriskt i mitt rum idag..
Jag klarar verkligen inte av så mycket på en och samma gång, allt jag önskar är att inte bli så sårbar igen men det är lättare sagt än gjort.

Mina föräldrar har medvetet kört ner mitt självförtroende i botten och sen klagar dem på att jag är så "självkritisk".
Vilka beror det på då??

Det är ju mina föräldrar som har fått mig att må såhär, jag är egentligen en ganska glad och trevlig tjej.
Det är inte bara jobbigt för omvärlden, det tar på mig som människa också.

Så fort jag befinner mig i en situation då jag inte känner mig bekväm så vänder jag det mot mig själv istället.

Jag avskyr till exempel min kropp, jag badar väldigt sällan på stränder m.m
"-Ingen är väll intresserad av valskådning?"
Jag tycker att jag är fulast på jorden, är dålig på allt som jag gör, att jag inte duger, att jag är fet, ful äcklig... Listan kan fortsätta i flera dygn..

Alla andra i min omvärld försöker få mig att inte tänka så...
"-Men du är ju så fin"
"- Du är inte tjock."

Det blir jag nästan ännu mer ledsen av eftersom det är som att säga till en med glassögon att den inte har glassögon...?
Jag vet att jag är tjock, ful m.m

Usch, jag blir galen på mig själv... :(

Jag vill ju ha vänner men grejen är  ju att jag inte tillåter mig själv att må bra eftersom jag föraktar mig själv så mycket.

Man brukar ju säga att "alla är unika" men det är för fan inte jag.

Det finns inget unikt med att vara ful och tjock..

Oh dear, why don't i just go kill myself? :/