onsdag 20 november 2013

Kom tillbaka, mamma.

Nu sitter vi här igen. Utanför fönstrerna så susar vinden tyst igenom träden. För bara ett år sedan satt jag i ett jourhem i Hallstavik. Den 2 December 2012 skulle du försöka begå självmord och efter att du misslyckades blev du blev inlagd på psyket.

Jag fick reda på det flera dagar efteråt. Ändå så tyckte jag så synd om dig, jag var inte arg men väldigt besviken att du gick så långt.

Några veckor senare fyllde du år, jag gick ner till psyket efter skolan.
Jag hade köpt en Julstjärna och ett ljus som det stod hur mycket jag älskade dig inuti. Du var ändå helt borta, jag kom och hälsade på flera gånger i veckan.

Du har sedan dess inte varit närvarande igen, varken psykiskt eller fysiskt. Även om du sitter i samma rum som mig, insvept i en fillt så är du inte här.

Jag hade en mamma förut, världens bästa mamma. Jag tänker ofta tillbaka när jag var liten och du inte drack lika ofta som du skulle göra senare. Jag var inget lyckligt barn egentligen, mobbad i skolan och ganska övergiven hemma men jag förstod det inte då.

När jag var liten så sjöng du för mig, skrattade, bakade, målade och spelade gitarr. Du var så glad förut, det var jag också. Du gjorde oss alla lyckliga. Nu är du en skugga, du är rädd för världen utanför, olycklig, utbränd, traumatiserad och djupt sårad.

Jag gjorde mitt bästa för att ta hand om dig, ändå räckte det inte till för att du skulle älska mig. Hur många gånger du än skrek att jag skulle dra åt helvette och försvinna så stannade jag kvar. Trots dina önskningar att bara få dö så släpade jag ändå in dig när du började klättra på balkongräcket för att hoppa. Hur många gånger du än uttryckt att jag är en usel dotter så finns jag.

Hoppar du, hoppar jag.
Faller du, faller jag också.
Om du dör, dör jag också.

Mamma, snälla kom tillbaka. Du behöver inte vara rädd, jag tar hand om dig. Förlåt att jag inte tog hand om dig när du föll, jag föll också. Jag misslyckades också med ett självmordsförsök strax efter att du gjorde det.

Förlåt mamma.
Du vet väll hur mycket jag älskar dig?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar